torsdag 15 december 2011

Onsdag 14 december. Kastanjegården. Lokalt engagemang. Personligt engagemang. Missat julbord.

Kastanjegården i Hökarängen är en lokal som den Lokala Hyresgästförenigen i Veckdagsområdet disponerar. I lokalen är det verksamhet varje dag allt ifrån café till studie och kursverksamhet. Idag besökte jag Kastanjegården och träffade då två engagerade personer som beskrev verksamheten men också oron för hur den skall kunna säkras inför framtiden.
Att ha en bred verksamhet igång alla dagar i veckan kräver både engagemang och tid från de som håller igång verksamheten och det är viktigt att engagera nya och lite yngre krafter till verksamheten.
Vi pratade om en del olika lösningar men någon patentlösning finns inte utan det det gäller att hitta de lokala förutsättningarna och utveckla dessa till det bästa möjliga.

Personligt engagemang är det som får många av oss att hålla på som förtroendevalda. Det personliga engagemanget hos förtroendevalda i regionen är den starkaste kraft och kunskap som regionen har att både tillvarata och vårda. Ibland kan vi alla behöva stanna upp och fundera på hur vi hanterar olika frågor och ämnen.
Jag säger ofta att engagemang är färskvara och måste tillvaratas när det är som bäst annars kan det gå förlorat. I vår region finns det många tusen förtroendevalda som drivs av vår verksamhetsidé som månar om och vill utveckla hyresrätten. Engagemanget finns på alla nivåer och i alla politiska läger inget undantaget.
Den samlade kraften är enastående och rätt använd näst intill oändlig och när vi lärt oss att inte jobba i stuprör utan i hängrännor som en av våra högsta ledare brukar säga då mina vänner då kommer vi om möjligt nå ännu större framgång.

Kommer osökt att tänka på när jag satt tillsammans med ett gäng konsult kollegor och pratade utveckling ledarskap och hur stimulera till framgång och vi kom in på vad som är mest framgångsrikt. Vi argumenterade ur olika perspektiv och vinklar alla med sin personliga erfarenhet som grund men till slut hade vi kokat ner hela paletten till ett ord "beröm". När vi sedan lade till ordet glädje så tog resonemanget full fart igen och exemplen staplades upp på vad man skulle kunna uppnå med glädje och beröm.

Jag var idag inbjuden till en lokal förening ute i länet för att under kvällen att prata lite om hyresgästföreningen regionstyrelsen och samtidigt äta julbord tillsammans med de boende i kvarteret. Tråkigt nog fick jag av personliga skäl tacka nej. Att träffa boende och få lyssna till deras erfarenheter,synpunkter och svara på en eller annan fråga är för mig oerhört värdefullt.

Inga kommentarer: